SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No 2005:2:
Empirisk studie av ett prestationsbaserat bonussystem i SPP Livförsäkring AB
Per Arvidsson
Abstract: Empirisk studie av ett prestationsbaserat bonussystem i
SPP Livförsäkring AB
Denna studie visar att ett prestationsbaserat
bonussystem i livförsäkringsbolaget SPP innebar ett förändrat beteende hos
de anställda med ökat grupptänkande samt att prestationerna överträffade
målen.
Förfatare: Per Arvidsson, Företagsekonomiska institutionen,
Handelshögskolan i Stockholm.
SPPs verksamhetsidé är att erbjuda
föräskringslösningar på den konkurrensutsatta delen av
tjänstepensionsmarknaden. Företaget drivs enligt ömsesidiga principer.
Premieinkomsten uppgick 2001 till 12 627 MSEK och antalet anställda var
673. Verksamheten styrs sedan några år tillbaka med ett styrkort. SPPs
bonussystem infördes i en situation då tidigare bonussystem, som funnits
under flera år och byggde på vissa försäljningsmål, saknade mål på
enhetsnivå, upplevdes som orättvisa och gav inget önskat beteende för
företaget.
SPPs prestationsbaserad bonussystem utgick från målen i
affärsplanen samt från mål och parametrar i det existerande styrkortet.
Själva bonusmodellen utgjordes av en matris där fyra målområden - ekonomi,
process, kund och utveckling/medarbetare viktades i relation till varandra.
Bonussystemet omfattade två nivåer: företagsnivå och enhetsnivå. Maximal
bonusersättning uppgick till en extra månadslön på respektive nivå
(säljarnas bonusersättning kunde som mest uppgå till fyra extra
månadslöner). Bonussystemet omfattade ett år och bonusersättningen skulle
betalas ut efter årets slut. Studien omfattar detta år. De
forskningsmetoder som används i studien är djupintervjuer (sammanlagt 32
personer intervjuades: företagsledning, chefer, controllers,övriga
medarbetare), analys av verksamhetsdata (ett 60-tal bonuskor analyserades)
samt aktörsorienterad aktionsforskning.
Studiens interna analys visar
att bonussystemet hade tydliga effekter på verksamheten - framför allt på
enhetsnivå. Effekterna avsåg bl a att målen tydliggjordes, vilket gav
chefer och medarbetare möjlighet att påverka prestationer och mål, att
önskvärda prestationer utfördes, att strukturer och beteende förändrades,
att utvecklingsplaner och kompetensprofiler upprättades i större omfattning
än förr samt att grupptänkandet ökade. Intervjuutsagorna gör gällandeatt
syftet med bonussystemet hade god acceptans i företaget. Analysen av
verksamhetsdata visar att målen på företagsnivå upplevdes som
svårpåverkbara. Medarbetarna kunde endast indirekt påverka målen, förutom
andelen utvecklingsplaner som beräknades genom att summera alla planer inom
företaget. Målen på enhetsnivå var lättare att påverka, även om vissa
enheter hade svårigheter att sätta realistiska och uppnåeliga mål. De
dysfunktionella effekter som förekom, avsåg uppdelningen på två bonusdelar,
att bonussystemet kom igång senare än planerat samt att vissa mål
forcerades fram. Dessutom fanns kritik mot att företagsledningen varit
passiv och inte oftare "pratat bonus".
Slutsatsen är att bonussystemet
hade den funktion som var syftet. Bonussystemet ledde till att
prestationerna överträffade målen samt ett ändrat beteende hos de anställda
med ökat grupptänkande. I studien identifieras flera faktorer som bidrog
till att bonussystemet ledde till funktionella effekter: styrning mot
verksamhetens mål i flera dimensioner, formulering av mått på prestationer
och påverkbarhet, samspel mellan monetära och icke-monetära belöningar samt
acceptans för belöning för alla. Resultaten hade dock behövt analyseras
över en längre tidsperiod för att kunna identifiera långsiktiga
effekter.
Keywords: Management Control; Incentive; Compensation Systems; Insurance Industry; (follow links to similar papers)
72 pages, March 30, 2005
Before downloading any of the electronic versions below
you should read our statement on
copyright.
Download GhostScript
for viewing Postscript files and the
Acrobat Reader for viewing and printing pdf files.
Full text versions of the paper:
hastba2005_002.pdf 
(233kB)
Download Statistics
Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Helena Lundin ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ()
or Helena Lundin ().
Programing by
Design by Joakim Ekebom
