SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration
No 2010:6:
Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri
Lennart Sjöberg ()
Abstract: Personligheten är ett begrepp med rötter långt tillbaka i
tiden och anses av många vara av stor betydelse, inte minst i arbetslivet.
Personlighetstest har funnits och tillämpats i stor skala i snart 100 år.
Den svenska marknaden för personlighetstestning omsätter 100-tals miljoner
kronor varje år. Tidig forskning om personlighetstest och arbetsresultat
gav emellertid tämligen svaga resultat. Det har ofta påståtts att
personlighetstest korrelerar högst 0.3 med kriterier av typ arbetsresultat.
Pessimismen har varit utbredd, men inte på goda grunder. Det har länge
varit känt att test kan ge viktiga tillskott till beslutsfattandet i t ex
urvalssammanhang, även om validiteten är relativt blygsam. Från omkring
1990 ökade intresset för frågeställningen i och med introducerandet av
femfaktormodellen (FFM) för personlighet. Meta-analyser av Big
Five-dimensionernas (B5) användbarhet i arbetslivet sammanfattas här. De
har publicerats under tiden 1984-2008 och bygger på 100-tals publicerade
studier. Korrelationerna visade sig i allmänhet vara låga för alla
dimensioner utom noggrannhet, där de tenderade att ligga i intervallet
0.20-0.25, också det ett relativt blygsamt värde. Slutsatsen om
B5-dimensionerna som sådana är i enlighet med dessa mycket omfattande
undersökningar att de är svagt eller inte alls korrelerade med kriterier i
arbetslivet, om de tas var för sig. Multipla korrelationer kan emellertid
ge betydligt bättre resultat, även om det är kontroversiellt hur de ska
uppskattas på grundval av meta-analyser. Dessa tycks ha gett för låga
uppskattningar av sambanden mellan B5-dimensionerna, och därmed en
överskattning av de multipla korrelationerna mot kriterier. Alltmera
omfattande forskning visar dock att smala, fokuserade variabler fungerar
betydligt bättre än B5-dimensionerna och ger viktiga tillskott till dessa.
En del av dessa variabler ingår som underskalor i FFM-test, andra som
emotionell intelligens ligger utanför FFM-tänkandet och ingår t ex i
UPP-testet. Sådana dimensioner ger viktiga tillskott till intelligens
(g-faktorn) i prognosen av arbetsresultat, och av många andra viktiga
aspekter på arbetsrelaterat beteende. Även index som bildas på ett urval av
fokuserade personlighetsdimensioner kan ge mycket goda resultat, som närmar
sig den prognoskraft som g-faktortest har (0.4 – 0.5). Slutsatsen är denna:
väl konstruerade och utvärderade personlighetstest kan ge mycket värdefull
information. Eftersom testning är en relativt billig verksamhet jämfört med
intervjuer, arbetsprov och simuleringsövningar (”Assessment Centers”) är
sådana test kostnadseffektiva i många sammanhang. En tämligen utbredd
skepsis mot personlighetstest har varit grundad på att testmarknaden
innehåller många slarvigt hopsatta, ofta översatta, test som inte
validerats för de tillämpningar som de marknadsförs för.
Keywords: test validity; personality; (follow links to similar papers)
34 pages, October 8, 2010, Revised October 25, 2010
Before downloading any of the electronic versions below
you should read our statement on
copyright.
Download GhostScript
for viewing Postscript files and the
Acrobat Reader for viewing and printing pdf files.
Full text versions of the paper:
hastba2010_006.pdf 
(661kB)
Download Statistics
Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Helena Lundin ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ()
or Helena Lundin ().
Programing by
Design by Joakim Ekebom
