Scandinavian Working Papers in Business Administration

SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration,
Stockholm School of Economics

No 2003:6: Emotionell intelligens - teori och empiri i ett psykologiskt perspektiv

Lennart Sjöberg () and Elisabeth Engelberg
Additional contact information
Lennart Sjöberg: Centrum för Riskforskning, Postal: Stockholm School of Economics, P.O. Box 6501, SE-113 83 Stockholm, Sweden
Elisabeth Engelberg: Centrum för Riskforskning, Postal: Stockholm School of Economics, P.O. Box 6501, SE-113 83 Stockholm, Sweden

Abstract: Emotioner är av avgörande betydelse i människors liv, men först ganska nyligen har deras betydelse i arbetslivet uppmärksammats. Begreppet emotionell intelligens (EI) som etablerades omkring 1990, och populäriserades i Golemans framgångsrika böcker, är ett exempel på den utvecklingen. Denna rapport handlar om EI men inleds med två avsnitt av mera allmänt slag. Vi ger först en elementär inledning till emotionspsykologin, och därefter en filosofisk och historisk översikt, innan vi går in på EI. EI-begreppet bygger på den omfattande forskning om emotioner som utförts under lång tid, och som vi kortfattat beskriver. Dock finns före 1990 bara en handfull omnämnanden av emotionell intelligens, enligt en sökning i databasen PsycLit 1872-1989. Det finns flera test på EI, även på svenska. Det finns två typer av metoder för att mäta EI: prestation och självrapport. Den sistnämnda ansatsen dominerar i praktiska tillämpningar, och det har funnits vissa psykometriska problem med prestationsmätning av EI. Numera tycks dessa dock ha till stor del övervunnits. Självrapportskalor är ofta påverkade av den tendens att ge en skönmålning av sig själv, som många testade har. Dessutom är det svårt att visa att dessa skalor ger något utöver den väl etablerade femfaktormodellen. I denna rapport beskriver vi forskning som utförts inom ramen för testningar vid HHS som syftade till ett urval baserat på personlighet. Även forskning utanför denna tillämpning beskrivs. Vi konstruerade skalor för att mäta EI, som hade acceptabla psykometriska egenskaper. I studier av begreppsvaliditeten erhölls lovande resultat. I några fall gällde detta även i förhållande till arbetsprestation. Vi fann även att hög EI gick samman med god balans arbete-fritid, låg ensamhet och lågt beroende av att “surfa på nätet”. Litteraturen på området visar på ett starkt ökande intresse för begreppet EI, även om det är sant att en del tillämpningar varit utan stöd i forskningsresultat. Detta är typiskt för personlighetstestning; vi ger en kortfattad beskriving av tre i Sverige ofta använda personlighetstest: Myers-Briggs, Thomas-systemet och OPQ. I framtida forskning är det av intresse att utveckla mått på social intelligens och att närmare studera sambandet mellan emotionell och social intelligens. Den genomgång vi gjort av den mest aktuella forskningen på området, i mars 2003, visar att det finns en stor vitalitet inom området och spännande resultat publiceras nu. EI är knappast en dagslända, utan har kommit för att stanna.

Keywords: Emotionell intelligens; prestationsmått; självrapportering; emotionsteori; social kompetens

43 pages, March 26, 2003

Full text files

hastba2003_006.pdf PDF-file Full text

Download statistics

Questions (including download problems) about the papers in this series should be directed to Helena Lundin ()
Report other problems with accessing this service to Sune Karlsson ().

This page generated on 2018-03-27 10:27:31.